onsdag 9 juni 2010

Idag har vi inte haft några minutspårlöpor att besöka. Dagen har ändå varit intressant. Vi har haft besök av två finska kollegor (Harri och Pasi). De har under flera år arbetat med studier av dödsorsaker och dödlighet hos renar i Finland och hade mycket intressant att berätta. Bland annat hade de i princip inte hittat några björndödade renkalvar efter mitten av juni. Det ska bli spännande att se om samma mönster gäller för björnarna och renarna i Udtja.

Harri visar data från mortalitetsstudier på ren i Finland.

Dessutom har unghanen Tjäktja lämnat holmen i Piteälven där han har tillbringat den senaste veckan och återvänt till Udtja, blir intressant att se vart han tar vägen nu.

Vi hade lite huvudbry under förmiddagen eftersom den nya hona som märktes igår, leipe, inte hade skickat några positioner alls. Huruvida det berodde på att sändaren slutat fungera eller på att Peter glömt att ta av magneten (det är först då sändaren slås på) var väl ingen riktigt säker på (förutom Peter kanske). Vid middagstid hade Peter (som möjligen kände sig lite pressad) letat fram magneten, ungefär samtidigt skickade Leipes sändare de första positionerna.

Eftersom björnarnas brunst lider mot slutet hoppas vi kunna göra ytterligare någon brunstmärkning under de närmaste dagarna, åtminstone Tjirsas positioner ser klart intressanta ut just nu.

2 kommentarer:

  1. vilken sorts batterier har ni i sändarna, och hur länge räcker strömmen i halsbanden?

    SvaraRadera
  2. Vi använder sändare med olika storlek på batterierna beroende på hur stor björnen är. Batterierna varierar mellan 3 och 5 D celler. Med de scheman vi använder räcker det till 15 000 - 20 000 positioner. Det innebär att för de björnar som inte träffar på renar så ofta räcker strömmen mer än ett år medan björnar som t ex Tjirsa behöver vi märka om redan i höst, dvs redan efter 4-5 månader.

    SvaraRadera