onsdag 2 juni 2010

Kort genomgång av den metodik vi använder

Ett syfte med studien är att testa en ny teknik för att studera rovdjurs predationstakt på renar, i synnerhet under kalvningsperioden, vilken har varit svår att studera med tidigare teknik. Rovdjuren, i det här fallet björnarna, förses med GPS sändare. Dessa sändare tar en position var 30: minut och skickar dessa några gånger per dygn direkt till våra datorer via satelittelefon. Så långt är allt som det brukar vara. Det nya ligger i att vi också har satt sändare på 1 000 dräktiga vajor. Dessa sändare är lätta och relativt billiga eftersom deras uppgift bara är att slå om schemat på björnens GPS sändare då björnen är ca 100 m eller mindre från en sändarförsedd vaja. Så fort en sändarbjörn kommer nära en vaja börjar björnens sändare att ta en position per minut istället för bara var 30:e minut, det är det vi kallar för en "minutspårlöpa" eftersom en så tät positioneringsfrekvens ger en spårlöpa att följa. Vi kan då lägga all kraft på att i fält följa upp vad björnen har gjort, och leta efter bytesrester om den har varit nära en vaja, vilket spar otroligt mycket tid (och pengar). Det sparar också batterikapacitet hos björnens GPS sändare vilket gör att vi kan ha en mycket tät positionering utan att behöva märka om björnarna lika ofta som annars skulle ha varit nödvändigt. För att verkligen hitta alla bytesrester efter björnarna använder vi även spårhundar för att följa de så kallade minutspårlöporna.

Renarnas sändare skickar ut en UHF signal (radiosignal). Björnarnas sändare söker flera gånger varje minut efter denna UHF signal. När björnens sändare nås av UHF signalen börjar den ta en GPS position per minut och skickar dessa tillsammans med id numret på den eller de vajor som den har varit nära till vår fältstation som ligger bakom affären i Kåbdalis.

Under 2010 kommer vi att göra intensivuppföljning, dvs följa upp minutspårlöpor i fält fram till 10 juni. Sedan gör vi ett uppehåll och kör en ny intensivperiod från sista veckan i juli och ett par veckor in i augusti. Även då kommer vi naturligtvis att löpande redovisa vad vi hittar.

Förutom denna uppföljning så samlar vi dessutom in spillning efter sändarbjörnarna under perioder då vi inte har hittat några slagna byten efter dem. Senare kommer vi att analysera spillningarna för att se om det ändå finns rester av ren i dem och om det finns det få ett mått på i vilken utsträckning vi har missat rester av renkalv.

5 kommentarer:

  1. Detta är ett mycket intressant projekt, men jag ser en viss problematik. De kalvar som blir helt och hållet uppätna av björnarna (dvs såna kalvar som ni aldrig hittar några spår av), hur kommer ni att betrakta dessa? Ni vet att vajan har varit dräktig, men ni hittar aldrig kalven. Kommer dessa betraktas som björnrivna? Det finns ett eventuellt mörkertal här. Sådana kalvar kan ju även vara rivna av tex räv, korp eller andra predatorer, men även helt och hållet uppätna av björnarna.

    Jag följer denna blog med intresse, det är mycket bra att ni uppdaterar löpande.

    /Renskötare i en annan sameby.

    SvaraRadera
  2. Det kostar inte forskarna någonting att göra misstag och fel, Det är renarna som får betala med sina liv

    SvaraRadera
  3. Jättebra blogg! Fortsätt med detta. Tänk om alla forskare hade haft samma ambitioner att informera för den intresserade allmänheten som ni. Fortsätt med att lägga upp nytagna foton (på kadaver, spår, osv) det gör allt lite mer lättläst. /CJ Utsi

    SvaraRadera
  4. Hur stor andel av vajorna i området är sändarmärkta? Hur kommer ev kalvar, som björnen dödar men vajan inte har sändare, att räknas med?

    SvaraRadera
  5. "...renarna får betala med sina liv..." ? Hmmm, så om dessa duktiga och engagerade forskare inte forskade så skulle renkalvarna klara sig??? Nja, forskning eller ej, björnen är hungrig oavsett. Renarna är inte utplacerade som lockbeten, detta är verkligheten.

    SvaraRadera